Damernas segertåg fortsätter och delad pott i Skärholmen

Vi närmar oss julen med stormsteg men än finns det handboll kvar att spela och under helgen var det dags för våra representationslag att bekänna färg igen. Damerna tog tolfte raka segern på hemmaplan under lördagen och herrarna delade broderligt på poängen under söndagen när man åkte till Skärholmen och kryssade mot HK Cliff. Damerna visade ingen nåd till motståndet Silwing/Troja och inledde sin match med att hålla nollan fram till minut 12 och under den perioden glida iväg till 6-0 ledning och redan där kändes matchen avgjord. Första halvlek präglas av högt tempo från båda lagen men där hemmalaget gång på annan visar sig vara ett par nummer större och man glider bekvämt ifrån till en tiomålsledning med ca 10 minuter kvar av första halvleken. Återigen har damerna många spelare i målprotokollet i den första halvleken vilket tyder på varierat kontrings- och anfallsspel där samtliga är involverade. Man går till halvtidspaus med betryggande 17-8 på tavlan. Andra halvlek är i mångt och mycket en ren transportsträcka där det mesta handlar om hur stora siffrorna ska skrivas till hemmalagets favör men några nedslag är att damerna återigen har en 10 minuters period där man håller nollan (starkt) och Emma Carlsson kände att ynka två mål i första halvleken inte räckte och bombade in nio mål i den andra akten av matchen. I övrigt väljer vi att lyfta fram Ebba Karlssons prestation där hon tar för sig framåt med många fina mål. Matchen slutar 34-17 och med det fortsätter damernas segertåg utan att på något sätt visa tendenser på att stanna. Blomsterkvasten gick välförtjänt till hemmamålvakten Sandra Stark som återigen stod för en otroligt stabil insats i holken. Målskyttar för damerna: Emma C 11, Ebba 5, Emma B 4, Sofi 3, Clara 3, Ronja 3, Linn 2, Ida 2, Therese 1 Publiksiffra: 92st På söndagen begav sig herrarna till läckra Skärholmshallen i Stockholm för möte med Hammarbys utvecklingslag HK Cliff – ett bekant motstånd som vårt utvecklingslag HK Roslagen stötte på under föregående säsong i division 2. Tabellen i Division 1 är ett rejält getingbo där det skiljer få poäng från topplaceringarna ner till botten, således ville vi försöka vända på den dystra bortatrenden där vi inte lyckats ta poäng på bortaplan sedan omgång 3. HK Cliff är som sagt ett utvecklingslag och med det kommer alltid ett par klassiska inslag: unga, snabba, välskolade och allt som oftast lite ”valpiga” – det sistnämnde var dessvärre något som hade ändrats från förra säsongen då de unga grabbarna spottat upp både attityd och kampvilja rejält (det kan hända mycket på ett år uppenbarligen). Första halvlek är oerhört jämn och båda lagen påvisar fint målvaktsspel i kombination med ett dynamiskt och tufft försvarsspel. Med det sagt så har båda lagen svårt att få flyt i det uppställda spelet samtidigt som man springer förtjänstfullt och raderar ut varandras kontringsspel i både första- och andra fas. Wetter i kassen står för en mycket fin första halvlek, två straffräddningar bland annat, men Cliff-keepern vill inte vara sämre där vi missar otaliga frilägen. Till paus går vi med ställningen 13-13 där båda lagen bytt ledning med varandra hela halvleken. Andra halvlek blir en riktigt stökig historia, mycket av det kan tillskrivas kvällens domarpar som jag vill hävda tappar matchen kanske 10min in i första halvlek redan där de sätter en kriminell nivå för vad som är tillåtet på planen och överlag en inkonsekvens som jag tror att båda lagen var rörande överens om inte direkt bidrog till att matchbilden var en solskenshistoria direkt. Med två lag som vill vinna så anpassar man sig till den nivå som läggs och effekten av det blir mycket stök och trassliga situationer som sliter sönder flytet i matchen. Vi får inte samma utdelning i målvaktsspelet en period in i andra halvlek där Wetter är på det mesta som kommer hans väg men bollen letar sig ändock in i nät samtidigt som vi fortsätter blanda bra prestationer framåt med en del missar. Vi får jaga större delen av andra halvlek i underläge med två-tre mål men vi släpper aldrig iväg hemmalaget till en större ledning. Med ca 10minuter kvar ändrar vi försvarsspel från vårt utgrupperade 5-1 till ett lägre 6-0 samt spelar 7-6 i anfallsspelet och detta bär frukt – ledningen krymper för Cliff och med två minuter kvar har vi vänt på tillställningen och är i ledning med 31-32. Vi tar oss till ett läge av matchen där vi gör en räddning vid ställningen 33-33 med 17 sekunder kvar och har bollen för att kunna avgöra, men efter ett par tilltrasslade situationer som slutar med en halkning från undertecknad så rinner det läget ut i sanden och med bara ett par sekunder kvar på klockan får bortalaget inte till något avslut. Slutresultat blir således 33-33 efter en oerhört jämn och inte särskilt välspelad fight. Vi tar med oss att vi, som vi haft tendens att göra tidigare, inte släpper ifrån oss motståndet när vi hamnar i underläge och det går lite trögare för oss – vi arbetar oss tillbaka in i matchen och har till och med möjlighet att skjuta hem båda poängen i slutet. Vi väljer att lyfta försvarsspelet som är tufft och uppoffrande större delar av matchen där samtliga sliter som djur. Framåt får Fille, Endrit och Jeff slita ont för målen och tar mycket stryk för att sätta andra i lägen. Extra fjäder i hatten till seriens bästa rollspelare Isak Thorström: det spelar ingen roll vart han kastas in – jobbet görs ta mig fan oavsett och det görs också bra! Målskyttar för herrarna: Robin 9, Endrit 7, Isak 4, Jeff 4, Filip 4, Nicklas 3, Marcus 1, Hampus 1 Nästa helg väntar herrarnas sista match innan lite julledigt då, som sig bör denna tiden på året, serien vänder och HK Cliff istället får bege sig till Sparbankshallen fredag 15/12 kl 19.00. Damerna åker till Sollentuna på lördagen för möte med Sollentuna HK där avkast sker 15.30. För damerna väntar dock inte ledigt efter denna fight utan en riktig aptitretare inför julhelgen ska avverkas då man torsdag den 21/12 välkomnar Gustavsbergs IF HK till Sparbankshallen innan det är dags att få hoppa ur blåstället och hoppa i julpyjamasen. Se nu till att sluta upp inför de avslutande matcherna innan vi alla får ta lite ledigt från hallarna och ladda upp inför nya fighter under 2024 – ert stöd behövs! Väl mött! Vid pennan, Marcus Hahlin #3 Rimbo HK Roslagen 0kommentarer

11:e raka för damerna!

”Midnatt råder, tyst det är i husen..” – ja kanske i större delen av Stockholm var så skeendet, men icke i Östra Gymnasiet dit Rimbotåget rullade sent igårkväll för att plocka med sig ytterligare två poäng och förlänga den förlustfria vinstsviten till 11! För motståndet stod Skogås/Länna HK som inför matchen vunnit tre matcher och krigar på den undre halvan av tabellen, men med det sagt har vi sett större mirakel ske än att lag kan skrälla med matchtider som startar 20.45 en tisdag och ca -20 grader på termostaten. De klimatmässiga förutsättningarna var dock inget som skulle visa sig vara ett problem då vi hemma i tv-soffan nåddes av rapporter om tropiskt klimat i omklädningsrum/hall så det är väll bara gratulera hemmalaget till ett schysst bundet elpris för att hålla den innetemperaturen under rådande utomhustemperatursförutsättningar. Nog om pågående väder och energikriser: matchen startar med att lagen följs åt målmässigt i protokollet fram till att våra damer gör ett mindre ryck fram till 2-6 och redan tidigt in i matchen noterar vi fem olika målskyttar för bortalaget vilket borgar för ett varierat anfallsspel med spritt målskytte över hela planen. Matchen är relativt jämn fram till minut 20 då damerna återigen gör ett rejält ryck fram till 5-14, en period där planens gigant för dagen Emma Berg hittar nätmaskorna ofta och bra samt Sandra Stark klappar igen i holken under en åtta minuters period. Ovan nämnde Emma pillar dit första halvleks sista mål vilket ger damerna en betryggande halvtidsledning med 6-15 och ja, med risk för att superlativen snart tar slut kring vårt damlags defensiva insatser: sex insläppta på 30 minuter är återigen en maktdemonstration och ett kvitto på att det här laget är fullständigt överlägsna i serien avseende försvars- och målvaktsspel. I starten av andra halvlek glider damerna fort iväg till ledning med 8-20 och med detta är matchen såklart redan klar, nu handlar det mer om hur stora siffrorna ska skrivas till. Mittperioden av andra halvlek är ganska hafsig spelmässigt med en del oprovocerade tekniska fel, undertecknad noterade enorma svårigheter med bollen där det vid flertalet tillfällen såg ut som att en fullstor klisterburk tappats över den: var det en medveten taktik från bortalaget tro? Damerna redde givetvis ut detta ändå och defilerar in till slutvissla där slutresultatet skrivs till 14-30 och 11:e raka segern är ett faktum. Parallellt pågick det en annan match av ungefär samma dignitet, Sverige-Kroatien i Handbolls VM, där jag noterade en sägning från citatmaskinen Claes Hellgren som sa följande: ”Ett proaktivt anfallsspel kan vinna enstaka matcher, men ett bra försvar vinner titlar/mästerskap”. Om Classe tagits in som rådgivare till vårt damlag under säsongen tvistar de lärde, om inte annat är damernas inledning på säsongen ett bevis på ovan. Planens bästa spelare var Emma Berg som strutade nio mål och är säker från straffpunkten, i övrigt tar vi återigen av oss hatten för ett superbt kollektivt försvars- och målvaktsspel där 14 insläppta mål är skäl nog till hyllningar. Kan det bli 12 raka? Ja men det är klart det ska bli det! Så, för att inte riskera att missa ett enda fragment från damernas potentiella ”invincible season” (lex Arsenal 2003-04) råder jag er att ta er till Sparbankshallen på lördag 9/12 kl 15.15. Då står Silwing-Troja för motståndet, ett motstånd som damerna avfärdade med 19-36 på bortaplan för ex antal veckor sedan. Mot ytterligare en seger och fullspikade läktare, vi ses i hallen! Målskyttar: Emma B 9, Linn 7, Emma C 6, Ebba 3, Mathilda 2, Sofi 1, Clara 1, Therese 1. Vid pennan, Marcus Hahlin Rimbo HK Roslagen 0kommentarer

En helg i segerns tecken

Första advent stod för dörren och vad vore väll bättre än att inleda den officiella starten på julen med dubbla hemmamatcher för våra representationslag! Först ut våra eminenta damer som på fredagskvällen tog emot BK Kungsan med hopp om att förlänga vinstsviten till 10 matcher (!) och bibehålla sitt perfekta ”track-record” som obesegrade. Damerna flög ur startblocken när visslan ljudit och sprang fort iväg till en fyramålsledning där vi fick se prov på ett aggressivt försvarsspel och ett tryck i andrafas som vi inte fått bevittna tidigare. Lagen följs åt med hemmalaget i en trygg ledning fram till att det återstår 10 minuter av den första halvleken när damerna står för en rejäl dolkstöt: Sandra håller nollan sista 10 minuterna med bland annat två straffräddningar, tjejerna trycker på rejält med samtliga spelare i båda första- och andrafas och seglar iväg till ledning med 17-8 i paus – en maktdemonstration. Andra halvlek blir en fortsatt mangling av motståndet där hemmalaget bibehåller det höga tempot från första halvan av matchen samt där målskyttet sprids på många spelare. Man ger aldrig bortalaget en möjlighet till att andas utan fortsätter springa kopiöst i båda riktningar och med ett flexibelt anfallsspel kommer aldrig bortalaget i närheten. Slutresultatet skrivs tillslut till 33-17 och återigen visar våra damer prov på vilken enorm kapacitet som finns i laget – undertecknad vill hävda att det här är en av de bättre prestationerna våra damer stått för i år utslaget över 60 minuter mot ett relativt kompetent motstånd, hatt av! Några korta nedslag: Sandra släpper återigen under 20(!) mål, Forslunds m6 spel med händer som agerade magneter stundtals, Sofi’s konstanta driv matchen igenom, Emma Carlsson tänker vinna skytteligan och fortsätter ösa in mål, det spridda målskyttet där nästan samtliga som är på planen får näta. Målskyttar för damerna: Emma C 9, Mathilda 7, Linn 5, Emma B 3, Sofi 3, Therese 2, Linnéa 2, Olivia 1, Ronja 1 Publiksiffra: 103st Weiter gehen, som tysken hade sagt, mot lördagen där herrarna mötte tuffast tänkbara motstånd i form av tabellettan Enköpings HF. Bortalaget, som inför matchen blott inkasserat en förlust, visade redan på uppvärmningen att man inte legat på latsidan under försäsongen utan det var ett gäng storväxta herrar som äntrade mattan. Hemmalaget då? Något decimerat dagen till ära i form av en Jeff Tollbring som saknades och sannolikt befann sig mitt i en tapastallrik och ett glas Rioja när matchen väl blåstes igång, i övrigt var samtliga spelare tillgängliga. Kampen inleds med att Enköping trycker dit 3-0 och bortalaget visade per omgående att de kommer vara svårpasserade i sitt 6-0 försvar med ett par rejäla fyrtorn i mitten. Endrit sätter oss på måltavlan efter fyra minuter spelade och med det känns det som att vi får en rejäl skjuts både vad gäller vårt eget spel men i synnerhet kampviljan: något tänds hos oss (och det gäller samtliga) vilket inte nog demonstreras av en del trassliga kampsituationer i båda riktningar men där jag tycker att vi genom hela första halvlek visar att vi står upp för varandra och vågar både ge och ta stryk. Första halvlek är mycket jämn och tight men med hemmalaget i täten med ledning. Vi gör ett miniryck efter ca 16min där vi gör 4-0 och tvingar bortalaget till en time-out och hela vägen in till halvtidsvissla skiftar momentum i kortare perioder i båda lagens favör där vår ledning aldrig blir större än fem mål utan bortalaget biter sig kvar. Första halvlek avslutas med en straffräddning från Filip Gornik som höjer temperaturen i hallen och vi går in till pausvila med ledning 21-18. Andra halvlek är fortsatt jämn, det märks att det är två topplag som möts, men fortsatt med hemmalaget i förarsätet. Stundtals bevittnar vi en taktisk schackmatch sett till coachning, brasklapp för att denna schackmatch innehåller ex antal fler kampmoment, där ett lag gör ett drag och får träff – det andra laget anpassar sig och får utdelning och vice versa. Enköping har svårt att komma till i det uppställda anfallsspelet och skiftar ganska tidigt till 7-6 spel där vi får en del utmaningar initialt och med det äter de sig närmare målmässigt. Bortalaget försöker därtill få bort den för dagen utmärkte Endrit Abdullahi i sitt försvarsspel, men med detta öppnar spelplanen upp sig för andra hemmaspelare: främst personifierat av Melker Ramström som hade lilla julafton från V9. Den definitiva spiken i kistan sätts med ca 10 min kvar när vi seglar ifrån till 40-31 efter att ha gjort fem obesvarade mål. Matchen slutar 42-35 och en solid insats på hemmaplan för våra herrar är återigen ett faktum. Kuriosa: I Jeffs frånvaro kliver såväl Melker som Leo fram och visar att de kan ta ansvar både bakåt och framåt, Endrits missiler, Kontringsspelet från Robin/Jading, ”Brinnet” i samtliga hemmaspelare. Målskyttar: Endrit 10, Robin 8, Melker 7, Nicklas 6, Leo 6, Fredrik 2, Filip 2, Isak 1. Publiksiffra: 190st Återigen var det en otroligt härlig helg i Sparbankshallen, tack till er alla som tog er dit! Härnäst väntar det för herrarna ett dubbelmöte med HK Cliff (Hammarbys utvecklingslag) innan vi går på julledigt: först en adventsdrabbning 10/12 kl 16.30 på bortaplan och därefter hemmafight den 15/12 kl 19.00. För damerna är det desto mer späckat schema, med fyra matcher innan julledigt, då de redan på tisdag (5/12) åker till Stockholm för möte med Skogås/Länna HK, avkast på den mycket attraktiva tiden 20,45 (kanon!). Därefter är det dags för hemmafight igen mot Silwing-Troja den 9/12, avkast 15.15. Än har vi mycket handboll att se fram emot innan julen står för dörren så se till att planera julinhandling/julbak ordentligt så ni inte missar något! Väl mött! Vid pennan, Marcus Hahlin #3 Rimbo HK Roslagen 0kommentarer

Visa fler nyheter